crazymofos.blo.gg

2013-08-09
22:50:21

Chapter 3
Jag kom in i Jessys rum igen efter en snabb dusch med underkläder och handduken upp rullad på huvudet. Jessy hade tagit fram massa kläder, dock var dom flesta Kims och de jag köpt under veckan mina. Vi skulle välja ut något snyggt jag kunde ha på dejten, usch, med Harry.
Det var ganska kallt ute för att vara sommar så jag tog ett par av Kims jeans som var ett antal hål på, faktiskt riktigt snygga och sen en vitt obey linne till. Jag fönade håret medans Jessy tog fram sminket och sen smycken som skulle passa till. När jag fönat färdigt håret hjälpte Jessy till att sätta upp det i en lite rufsig knut. Efter det var det sminket; puder, tunn eyeliner, mascara och läppglans. Jessy är ett mirakel barn när det kommer till styling, fast hon satsar ju på att bli stylist så då kan man ju förstå.
"Ann he is here any minute! I choose some asseccoares. They are on my bed." jag nickade tills svars medans jag gick mot sängen och precis som Jessy sagt låg de på sängen. 
Det var ett kedjehalsband, nit armband och ett par snygga nit örhängen och allt i guld färg. Hon känner mig så väl.
Dörren gick upp och någon ställde sig i dörröppningen, men jag gissar på att det var Jessy så jag bryr mig inte utan försöker få på smyckena istället.
"Damn so beautiful.." rösten som hördes var inte Jessys utan någon annans. Snabbt vände jag på mig och där står han. Killen du blivit tvingad ut på dejt med.
"Hi..." muttrade jag fram medans jag försökte att knäppa halsbandet där back. Steg närmade sig.
"I help you with that love." Harrys händer tog tag i halsbandet, dina händer släppte direkt och händerna föll åt sidan. Han röck inget som jag trott han skulle göra, tvärtom han var så varsam som det bara gick när han knäppte halsbandet. Jag vända upp blicken från golvet till spegeln framför mig och ser Harry på ett sätt jag tror ingen annan gjort tidigare. Hans ögon glittrade, inte bara av lycka utan något mer men inget jag riktigt kunde se. Efter det att jag bott på gatan så länge har jag lärt mig att läsa av människor lätt. Jag ser direkt om man kan lita då dom eller inte. Men Harry... Jag har aldrig sett en person som beter sig likadant, ingen jag tidigare sett har varit så sluten när det gäller känslor. En ska är iallafall säker när det kommer till Harry, ingen gör honom arg och kommer undan med det. Det är också det som skrämmer mig. 
Mina tankar kom tillbaka till verkligheten när 2 muskulösa armar drog sig runt min midja. Jag rycker till och armarna släpper taget om mig.
 "So should we go?" Jag vände mig om och såg att Harry redan var ute ur rummet. Snabbt skyndade jag efter. Påväg ner i trappan hör jag hur Jessy och Harry pratar om något men så fort jag kommer in i hallen slutar dom...
"I picked a par shoes too you." sa Jessy och pekade ner mot ett par svarta vans. Ett leende spred sig över min mun och jag satte mig med en duns ner på golvet för att sätta på mig skorna.
 
Vi satt i bilen påväg någonstans men Harry vägrade säga vart vi ska och det ända han säger är att det  är en överraskning. Gahhhhhh, jag vill veta! Att sitta i en bil och inte veta vart man ska är ganska irriterande....
Bilen började sakta in och åkte snart på en parkering. Det var lika dant som på Nialls bil, säkerhets lås på passagerardörren. Vad tror dom jag ska göra egentligen, hoppa ut när dom kör i full fart. Fast jag skulle kunna rymma vid ett trafikljus om det var så... Okej då, så osmart kanske det inte va ändå.
Harry gick runt bilen medan jag satt kvar och väntade på att han skulle öppna dörren. För att larva sig lite så låssades han vara en snofsig gentelman när han öppnade dörren åt mig och jag kunde inget annat än skratta åt honom. 
Vi gick en bit och Harry gick hela tiden bara några centimeter från mig. Efter att ha gått i ca 5 minuter stannar han utanför en restaurang som inte ser så trevlig ut, iallafall inte från utsidan.  Vi går in och skillnaden på utsidan och insidan är  så stor så det är sjukt. Insidan var snyggt renoverat och en riktigt mysigt. Det var en trappa ner från gatan och in till restaurangen. 
"Can I help you?" servirtisen log lätt men hennes blick var osäker när det var på Harry och när den kom till mig såg man oro.
"A table for 2 and please a table that is more 'alone' then the other." hans min var stilla hela tiden. Servitrisen tog med två menyer och visade oss till bordet i ena hörnet av restaurangen. Hon la ner menyerna på bordet innan hon log lite lätt och försvann bort till början av restaurangen igen.
Harry torg ut min stol och visade att jag skulle sätta mig. Sen gick han runt bordet för att sätta sig på sin plats. Jag öppnadminnen och gjorde så jag bara såg den framför mig. Plötsligt hör jag hur en stol flyttas och strax där efter känner jag en stor hand på mitt lår som lätt stryker över det. Just nu är jag väldigt glad över att jag tog långa byxor och inte klänning. För vem vet vad han skulle göra då....
"Babe you gonna be mine, I know that. But next time can you take a dress instead, I know you would be so hot in a dress..Hans röst va säker på det han sa och ett roat flin täckte hans mun, antagligen för jag blivit stel som en pinne när han sagt så.
En lätt hostning hördes bakom mig och servitrisen hade kommit tillbaka för att ta vår beställning. Harry flyttade snabbt tillbaka till sin plats och beställde maten åt oss. Servitrisen gick och jag var ensam med Harry igen.
"I need to go to the ladies." ursäktade jag mig innan jag reste mig upp och gick mot dörren med skylten damer på. Jag gick direkt fram till handfaten som även en stor spegel satt över. Jag tittade in i spegeln och kände flykt känslan igen. Jag vill inte visa mig såhär. Jag vill inte visa att jag är rädd, svag och osäker. Jag vill inte va den tjejen jag vill va den tjejen jag en gång var. 
Jag avbryts i mina tankar av att servitrisen kommer in.
"He.. He is waiting outside the door and wanted me too look if everything was fine, because you have been here for a while now... But I can help you, the window behind you are the shortest way out of here without meeting him. Just climb out and then you are free, I will help you with him. I'm so sorry for everything and I hope he doesn't have hurt you." hennes blick visade att hon menade det hon sa. Jag öppnade fönstret och började klättra ut, servitrisen gick ut och man hörde hur Harry började diskutera något med henne innan han höjde rösten och dörren slog upp. Fan. Jag var inte helt ute än så han såg vad jag höll på med. Snabbt drog jag upp benen från öppningen och innan jag hann tänka hade jag ställt mig upp och börjat springa.  Man hörde hur Harry argt slängt igen dörren till toan och när jag tittade bak så kom han upp från restaurangen men jag var långt före honom och jag visste att bara någon minut härifrån låg en stor park. Jag ökade tempot lite till för att han inte skulle hinna ikapp med hans lång ben.
 
Jag hade kommit till mitten av parken. Ingen stans att gömma sig. Bara en stor damm bakom mig. mörkret hade börjat lägga sig och om någon timma skulle det vara helt mörkt. Arga hårda fotsteg kom bara närmare hela tiden, jag har ingen stans att ta vägen. Jag är helt fast. Om jag skulle säga att jag inte var rädd skulle jag defenetift ljuga, för jag var rent utsagt skiträdd. 
"Hey babe, why did you run away?" hans röst lät besviken, arg och hans mossgröna ögon hade blivit nästan svarta. Harry kom närmare men jagb backade. Vad tror han, att jag ska va med honom efter det jag såg honom göra på nattklubben? Isåfall är han en idiot.
"Don't be scared, I won't hurt you." hans röst var fortfarande arg och hans blick fortfarande mörk när han gick ännu närmare. Jag backade.... SPLASH, det blev svart och jag vet inte vad som hände...
 
 
KOMMENTERA ;*