crazymofos.blo.gg

Harry's point of view 

 

Jag hann inte göra något förens Ann backat för långt och ett SPLASH hördes. Det bubblade i vattnet men ingen kom upp, paniken började komma. Jag kastade av mig tröjan och hoppade i efter henne.

Jag fick tag på hennes arm och drog snabbt upp henne över vattnet. Hon hostade vatten, jag dunkade lätt på ryggen för att hjälpa till medans jag hållde om henne hårt så hon inte skulle drukna. 

Ann var så lätt, så svag och så osäker. Även fast hon försökte dölja det kunde jag se det. 

Jag bärde upp henne på land där jag satte mig på huk med henne i mitt knä. Ann var den vackraste människan jag sett, hennes bruna lockiga hår var nyklippt, kunde man se ganska tydligt. De klarblå ögonen började öppna sig och förvirrat kollade hon på mig. Men snart blev blicken mer rädd och jag kände hur hon började spänna sig i min famn.

 

 

 Allt var svart. Det ända var de ljud jag hörde, hur någon flämtar och andas stressat. Jag har ingen aning om vad som händer, vem som är brevid mig eller vad som precis har hänt. Sakta får jag upp ögonen igen och först är blicken suddig men snart är den som vanligt igen och då ser jag vem det är brevid mig. Harry. Minnet börjar komma tillbaka... Jag sprang hit från vår "dejt" backade och splash, men sen kommer jag inte ihåg mer. Jag känner hur rädsla börjar sprida sig och min kropp spänns.

Först nu märker jag att Harry inte har någon tröja på sig och man ser hans bruna vältränade kropp med tatueringar lite här och var. Men den tatueringen som drar till sig min blick är den med de två fåglarna vid hans nyckelben. Ett litet flin kommer upp på hans läppar då han märkar att jag stirrar på hans överkropp, snabbt ruskar jag på huvudet och försöker att komma bort från hans famn. 

Det känns så fel att vara nära honom, för jag vet hur farlig han är och vad han kan göra, men samtidigt känner jag min trygg. Jag är så förvirrad. 

 

Jag satt själv nån meter ifrån Harry, mina knän var uppdragna under hakan och jag kramade om benen med armarna för att inte frysa för mycket. Förhoppnings vis ser inte Harry att jag fryser och slipper det. Men nej, han märker det. Syns det så tydligt?

"Love, are you freezing?" Harrys röst var lugn och han räkte fram sin kavaj, osäkert låg min blick på handen framför mig.

"Take it. Don´t even try too hide that you´re freezing, because I can see that." 

Utan att jag tänkt på det så stog Harry på knä brevid mig och la kavajen över mina axlar för att jag inte skulle frysa. Kavajen är fortfarande varm efter att Harry precis haft den på sig och man känner lukten av herrparfym på den också. 

"Please, can we go home?" min röst var så tyst, rädd och obevkäm.

 

Vi svänger upp på gatan till Jessys hus. Hela bilresan "hem" igen har varit tyst. Bilen bromsar in framför huset. Jag var påväg ut ur bilen, tar Harry tag i min arm och drar tillbaka så jag sitter vänd mot honom i sätet.

"Ey we forget this date and I will take you on a real one. With no one falling in the water. Okey?" ett lätt skratt kom ut från hans mun. Han lutade sig framåt bara nån centimeter ifrån mig, hans andetag var lugna och jämna. 

Jag var förstelnad och utan att reagera kände jag fuktiga läppar mot mina. 

Hans läppar försvann från mina läppar, mina ögon var fast på honom. Sakta öppnade han ögonen och log, de gröna ögonen smälte man av och stelt försökte jag ta mig ut från bilen och så snabbt som möjligt ta mig in i huset och slippa den här sitvationen. Snabbt går jag till dörren och väl framme vänder jag lite på huvudet för att se om Harry åkt, men nej. Han står vid bildörren med ett flin och väntar på att jag ska gå in.

Dörren slår upp och är bara någon centimeter från att träffa mitt huvud men jag hinner backa ett steg bakåt. Harry hade sätt allt och var redan vid min sida för att se så allt va bra, vilket förvånade mig med tanke på den badboy han verkar vara.

"Hey are you okey?" en försiktig hand la sig på min axel innan jag vände mig helt om. Jessy stog chockad i dörröppning, antagligen på att jag var så nära dörren och att Harry nu var här.

"Yeah, I´m fine." min röst var entoning och nästan elak, även fast jag inte menade att vara så elak, han brydde sig ju bara.

"Oh okey good. I´ll text you! Bye love." med det och en snabb puss på kinden gick han. Bilen åkte snart iväg och Jessy stog med ett stort leende hela tiden när jag tog av mig skorna. Det börjad ebli obehagligt att känna hennes blik på en hela tiden...

"What?!" lite smått irriterat tittade jag på henne innan jag gick till köket och satte mig. Jag satte mig vid köksbordet medans Jessy gick för att fixa te till oss båda. Men så snart hon kom till baka så började fråge stunden, vilket jag inte gillade om vi säger så.

"Soooo... What happend on your date?" man hörde och såg på henne hur ivrig hon var på att få veta allt och säkert i små ditaljet ville hon väl ha...